Avel

Internationell avelsträff i Holland -2011

Så var det premiär för internationellt samarbete mellan länder och vår ras Stabijhûn.
I samband med Europahundsutställning i Leeuwarden hölls fredagen den 2 september 2011 en första träff för att få i gång en kommunikation mellan länderna, där givetvis Holland såsom rasens hemland kommer att ha största dignitet.

Sveriges återkommande veckor i augusti med ambitiöst program för ras och medlemmar rosades, dessutom fick vår klubb beröm för att vi i år haft avelskonferens med holländsk hjälp, samt även på deras begäran en första trevande ”Fokkersdag”. Vi är störst, näst efter Holland förstås, varför stor vikt läggs vid vårt land och våra hundar. De vill hjälpa oss nästa år igen med ny avelskonferens, genom representanter från Holland. Deras förhoppning är då att fler uppfödare kommer, och att man kombinerade en sådan konferens med en Fokkersdag med tillika holländska inventerare. Så nu väntar planeringsarbete – en lång helg och enligt deras önskemål, längre söderut i vårt avlånga land och gärna i maj och traditionsenligt sedan varje år!

Att Stabijhûn är en working-dog, tillhörande grupp 7 var för Holland en självklarhet och som också poängterades. Klubbarnas olikheter i sina avelsrekommendationer jämfördes, där vi har olika förutsättningar – med tanke på rasens mångfald i de olika länderna. Holland har t.ex. ett stort problem med att kanske idag 60 % av Stabij ej är renrasiga (korsning med Wetterhoun är
vanligt) samt alla dessa kullar, som föds som rena ”gårdshundar” – dvs. parningar som sker utan registreringar. Detta kan idag t.o.m. vara upp till 60 % av Stabijer i Holland. Ett avelsråd nämnde att runt om honom fanns c:a 10 grannar som hade kull då och då – han var den ende
med registrerade valpkullar…..

Massor av information lämnades och statistik, från olika länder, vilka nu skall bearbetas.
Liksom i Sverige finns s.k. ”mörkertal” – t.ex. vad epilepsi beträffar. Höftledsdysplasi kommer att diskuteras – eftersom Holland tillåter parning med en ”C-hund” en gång, där då den andra partnern bör ha A. Ännu har Holland bara krävt röntgen av djur som skall gå i avel, men förändringar diskuteras. Vad ED (före detta AD) beträffar tillåts bara 0 resultat dvs. ingen hund med grad 1 får gå i avel.

I övrigt kan nämnas att Holland har ett omfattande regelverk för att avel skall godkännas –
tid finns inte att redovisa detta nu – deadline för tidningen var den 1 september, men då vi inte kom hem förrän den 4 sept, får vi återkomma. Rasens hemland kommer fortsättningsvis att få kontinuerliga rapporter från oss på engelska. De vill ha statistik på antal kullar, inavelsprocent offentliga siffror på sjukdomar m.m. – alla våra hundar skall läggas in i deras databank: Zooeasy.

För rasen nyupptäckta hälsoproblem, som vi fick ta del av redan på avelskonferensen i maj, poängterades. Det mest skrämmande att se är givetvis den relativt nyupptäckta neurologiska sjukdom – valparna uppvisar ett beteende likt ”danssjukan”, snurrar runt, runt och kan ej ta sig framåt. De kan inte äta, och sista symptomen är högljudda skrik, där de vrider sig i smärtor och dör. Flera kullar har drabbats sedan vi fick höra talas om det samt se videofilm på drabbade valpar – i maj. Fortfarande ingen säkerhet vad orsak beträffar och ej heller blodslinjer funna där ett sammanhang kan ses.

Förutom denna sistnämnda riktigt skrämmande sjukdom, återupptogs den ärftliga hjärtsjukdomen, där inte genetiska anlagsbärare skall gå i avel – kontrolleras hos veterinär, men problemet kan dyka upp även i hundens senare ålder. Önskemål var också att vi skulle vädja till alla enskilda hundägare att vara ärliga och berätta om deras hundar visat symptom på något av ovanstående, inte epilepsi att förglömma.

Tillsammans med Norge gav vi ifrån våra klubbar en tavla på en Stabijhûn. Det var uppskattat!

Utställning var det minsann också – Eurodogutställning t.o.m. 55 anmälda Stabijhoun, där domaren för dagen, Diana Striegel utsåg till slut två holländska hundar – en tik och en hane som de bästa för dagen. Svenskar fanns där givetvis och den hund domaren rosade av de ”våra”, som hon berömde även efteråt, var en ung juniortik - som hon t.o.m. ett tag tänkte sätta som bästa tik, trots sin unga ålder var: Silverslättens Madeira van Boyke uppfödare och ägare Ingela Rälg. En stor pokal fick kennel Häromi med sig hem tack vare multititlade Häromi’s James Bond if Duke.

Vi passade på att fråga, hur vi egentligen skulle stava vår hundras och möttes av ett leende. Det verkar även i hemlandet finnas två varianter: Den ursprungliga och därmed gamla
stavningen: Stabijhûn (språket i den provinsen hade inte bokstaven y) samt den moderna
där engelskan haft inflytande på sista stavelseleden: Stabyhoun. Fritt fram att välja.

Som sagt: vi återkommer med mera från avelskonferensen – så småningom.

Åsa och Helena
 

Avelskonferensen 14-15/5 2011

Så har klubben under sitt nu 11: e år haft sin första avelskonferens 14 samt 15 maj i holländsk regi. Eftersom den har presenterats i klubbmedlemmarnas tidning med fyra sidor, är det onödigt att skriva mer om den på detta forum.

Holland var vänliga nog att sända högsta mannen i Holland inom avel, Herr Ruud Wubbolds, varför klubben med Helena och Åsa i avelskommittéen  nu knutit viktiga kontakter med rasens hemland. Flera svenskar har kontakter/vänner i Holland – vilket är naturligt för uppfödare – speciellt de, som sysslat länge med rasen. För oss är det självklart att specialstudera deras ”mål” med rasen – som de talade mycket om – vem har flera erfarenheter av Stabijhoun än De?
Holländare liksom t.ex. tyskar och engelsmän är väldigt noggranna med hundvärldens hierarki, varför deras beslutsgång är omfattande med tätare kontakter än vi med t.ex. FCI.

Vi två planerar att resa till Holland i höst – för att delta i avelsdiskussion tillsammans med andra länder. För dem i Holland var det otroligt viktigt att ha Fokkerdag i Sälen. Litet ”tagna på sängen” blev den nya styrelsen av detta skall erkännas. Vi kanske i vår kalla nord inte reagerar lika explosivt som längre ner i Europa, vi behöver lång tid på oss att planera.

Vi får därför se en Fokkerdag i Sälen, som ett mycket trevande nybörjarförsök Vi förklarade att Sälen inte drog ett stort antal uppfödare, lång resa för det stora flertalet m.m. Visst förstod Holland att vi har helt andra geografiska förhållande : men vi måste lösa detta bättre på ett eller annat sätt till nästa år med bättre/längre framförhållning!

Viktigt är att påminna om vår hälsoenkät – som hemlandet vill ta del av. Den är förenklad enligt SKK´s rekommendationer och skall ifyllas av alla ägare ! Ni hittar den här på hemsidan samt adressen till ”Inca” som bearbetar den. Vi kommer även att be Er fylla i en holländsk enkät, så att alla Stabijhouns ligger under ett tak: Hollands.

Vi har börjat bearbeta RAS data – och förhoppningsvis tittar Ni över den och markerar, vad Ni tycker verkar vara oklarheter etc. Agneta Persson från SKK kommer att fortsatt vara oss behjälpliga.

Mvh
Åsa och Helena

Stabijfolket, är vi mogna för ett Rassymposium med kunniga föreläsare?

Tänker vi efter och arbetar med en genomtänkt och planerad rasvård med bl a genetiska hälso- och avelsprogram för att komma tillrätta med sjukdomar och defekter?

Att bedriva en målinriktad, långsiktig och hållbar avel låter som en självklarhet, eller?
Bedrivs en riktad rasutveckling, dvs en målinriktad och långsiktig anpassning till exteriört och socialt funktionella hundar?

Yra? Nej, men vilka tankar finns inom rasen när det gäller hälsa, mentalitet och funktion?
Har vi en aktiv uppfödarkår med en gemensam kunskapsbas med övergripande mål och målinriktade strategier?
Och tar vi vara på den ärftliga variationen, vilket är en viktig förutsättning för rasernas möjlighet att fortleva och uppfödarnas möjligheter att bedriva sund avel?
Undersöks och dokumenteras rasen? Klubben sätter mycket stort värde i att information inkommer via prov, utställningar, HD- & AD-röntgen och hälsoenkäten med bla information om hunden och dess eventuella sjukdomar som kan ha ärftlig betydelse. 

Nu är det dags att samarbeta !